Idag hade jag och syster ett såkallat monent. Igår eller när det nu var så bjöd jag hem henne till mig tills idag för att tillsammans glutta på handbolls VM, Sveriges herrar hade ju faktiskt premiär match idag. När jag vaknade imorse därmot så kom jag på att jag har ju faktiskt kantareller i frysen som bara ligger där och väntar på att få bli tillagade, med det i tanke så ringde jag självklart älskade Johanna och sa till henne att jag tänkte allt bjuda henne på mat också. Kött, kroketter och kantarellsås närmare bestämt. Jaha, sen var det väl inte så mycket mer med det. Efter några timmar börjar jag känna att jag är faktiskt inte så sugen på det.. hmm wellwell, har man erbjudit sig så har man tänkte jag och bet mig i läppen.. ANYWAY - i ungefär samma veva som jag är inne i dessa tankar får jag ett meddelande från Johanna, "ska vi skippa mat och äta chips ist?" jag menar, HALLÅ!? Ingen tvekan om saken att vi är syskon inte. (Det här måste vara ett sådant stort ögonblick för både mamma och pappa, vilka underbara döttrar ni har. Som tar hand om sig själva så bra och sådär tänkte jag.) Sagt och gjort, tar Albin ut på promenad, möter Johanna och sedan gick vi och köpte snacks. Att börja träna spelar ju ingen större roll om det fortsätter såhär. Men någon gång ibland tycker jag faktiskt att man får svulla lite. Plus att vi tog ju en promenad sen också, det borde ju ha resulterat i att åtminstone ett chips blev förbrännt. Bättre än inget resonerar jag då. Hursomhellst så har det varit en underbar dag/kväll med sis, det tackar jag för.